• Drogfakta / Facts / حقيقة
• Dopning

Dopning

 

Anabola androgena steroider

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen. Dels ger de ger manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.

Anabola androgena steroider (AAS) började användas som läkemedel på 1930-talet. I dag kopplas de framför allt ihop med dopning inom idrottsvärlden, men antalet missbrukare är betydligt större utanför idrotten. Utbredningen är större bland killar som tränar på gym än användningen för att prestera bättre inom idrotten.

Det är olagligt att köpa, inneha, tillverka eller sälja, överlåta eller införa AAS i landet. Sedan 1 april 1999 är det förbjudet att ha AAS i kroppen. Den som använder preparaten utsätter sig själv och andra för stora risker.

 

Som att spela rysk roulett

Vissa möjliga biverkningar, som cancer, åderförfettning och hjärtsjukdomar, kommer inte förrän 20-30 år efter dopningen och då kan det vara svårt att veta om de beror på anabola steroider eller något annat. Att använda höga doser av anabola steroider kan liknas vid att spela rysk roulett eftersom man inte vet på förhand om man kommer att drabbas av biverkningar, eller vilka de är.

Risk att dö i förtid

Anabola steroider kan påverka hjärnan och leda till mycket allvarliga psykiska biverkningar som till exempel ohämmad aggressivitet. Det har i många fall lett till att missbrukaren har slagit idrottskamrater, tränare, andra ledare, flickvänner eller personer som bara råkade gå förbi. I Sverige finns det mordfall där olika domstolar har slagit fast att bruket av anabola steroider har varit en viktig orsak.

 

Dopingjouren är en rikstäckande telefonrådgivning dit Du kan ringa anonymt med Dina frågor om dopning Tfn: 020 - 546 987

 

Läkemedel och idrott

Att använda läkemedel i syfte att förbättra en idrottslig prestation kallas med ett annat namn för dopning. Dopning är förbjudet och kan leda till avstängning från idrottsutövning, och kan även vara farligt för hälsan och ge svåra skador.

En handfull läkemedelsgrupper är totalförbjudna i samband med all idrottsutövning, såväl träning som tävling, men i övrigt varierar reglerna för olika typer av läkemedel. En del kan användas utan förbehåll, andra är tillåtna under träning men ej under tävling. Det varierar även med idrottsgrenen vilka typer av läkemedel som är klassade som dopning.

"Röda Listan" är en lista över dopningklassade läkemedel som presenteras av Riksidrottsförbundet i samarbete med Apoteket. Detta är ingen dopinglista i juridisk mening utan ska ses som ett hjälpmedel som ger vägledning.

Se lista över läkemedel som är dopningklassade

 

 

Statens Folkhälsoinstitut

En expertgrupp granskar fortlöpande förteckningen över dopningspreparat och gör ändringar när så är motiverat. Gruppen består av representanter från Barnendokrinologiska enheten vid Karolinska Institutet, Dopinglaboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset, Rättsmedicinalverket, Statens Folkhälsoinstitut, Statens kriminaltekniska laboratorium, Livsmedelsverket och Tullverkets laboratorium.

Förteckningen nedan är avsedd som ett stöd i det praktiska arbetet för rättsväsendet, myndigheter, organisationer och institutioner.

Expertgruppens förteckning över dopningsmedel enligt dopningslagen (1991:1969)