Detta beror på att missbrukare efter hand lär sig att hantera sitt rus så att omgivningen inte ska se det. Den som missbrukar kan däremot inte alltid dosera sin drog, så att hans eller hennes beteende inte blir anmärkningsvärt och därför kan de uppräknade exemplen på fysiska kännetecken ändå vara till viss hjälp.
Men du behöver mer kunskap för att tidigt kunna reagera och agera. Framför allt behöver du veta hur en ung människa förändras i sitt beteende till följd av ett drogmissbruk. Vi vill samtidigt poängtera att de beteendemässiga förändringar som räknas upp måste ses i ett sammanhang och att det handlar om att lägga ett pussel. De tecken som beskrivs måste alltså vävas ihop och inte tolkas var för sig.
Skolk är alltid en viktig signal på att något inte är bra. Det behöver naturligtvis inte innebära att man missbrukar för att man skolkar. Däremot är det omvänt så att om man missbrukar så börjar man automatiskt att skolka förr eller senare. P.g.a. den trötthet som missbruk skapar blir prestationsförmågan allt sämre. Det kan också vara så att ett intensivt haschmissbruk har försämrat närminnet, så att läxläsning blir mycket svårt att klara av.
Om ditt barn plötsligt vänder sina gamla kompisar ryggen och börjar umgås med nya, kanske med yngre eller äldre ungdomar som du vet eller anar är inblandade i misbrukskretsar, så är det en allvarlig varningssignal.
Tjejer som förälskar sig i missbrukare och försöker få honom att sluta med sitt missbruk och välja henne i stället, måste uppmärksammas speciellt. Tjejer tar ofta ”förälskelsens bakdörr” in i missbruksvärlden och i stället för att han ska bli som hon, blir resultatet det motsatta.
Naturligtvis förändras intressen ofta i tonåren, ibland mycket snabbt. Men i ett sammanhang där även andra förändringar blir synliga, kan plötsligt ointresse för favoritsysslan, hästhoppning, fotboll, hockey eller innebandy, bero på att missbruket har trängt undan detta. Ett missbruk som accelererar innebär också ofta att allt känns för ”jobbigt”.
Ett missbruk för alltid med sig sena kvällar och i förlängningen kanske att ”natten blir till dag”, d.v.s. dygnet byter rytm och dagarna används för att sova, vila, slöa, titta på tv etc.
Även om det inte är speciellt dyrt att missbruka i början, så blir det ganska snabbt ändå kostsamt. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på hur ditt barn handskas med pengar.
När veckopengen eller barnbidraget inte längre räcker till för att finansiera ett missbruk kommer kriminaliteten in i bilden. Det kan röra sig om allt från snatterier, att man tar pengar hemma, till inbrott och annan mindre eller grövre kriminalitet.

Alla typer av drogexperimenterande leder förr eller senare till en punkt där drogen framkallar motsatta känslomässiga effekter än de som missbrukaren vill ha. I stället för haschets ”fnitterframkallande” känslor, drabbas den unge av nedstämdhet och ensamhet. I stället för ecstasyrusets ”kärleksöversvämning” i kroppen, kommer känslor av tilltagande depression och självmordsfunderingar.
Missbruk skapar en tillvaro där lögnerna och manipulationerna blir en del av ens vardag. Man tvingas ljuga för att skydda sitt missbruk, som man ljuger för att inte mamma eller pappa ska få veta att man är ihop med en missbrukande kille/tjej. Missbruk kan sägas vara en sorts kemisk förälskelse, där känslan för drogen och drogens känsloförändrande förmåga, är lika stark eller starkare än när man blir kär i en människa.
Med fynd menas att man hittar t.ex. konstiga pipor, frimärkspåsar med pulver i, hasch (ser ut som kåda, ljusgul, brun, eller svart till färgen), svartbränd folie (används vid heroinrökning), skedar (används för att hetta upp och blanda droger i), ”gräs” är marijuana och grönaktigt till färgen och ser ut som oregano, tabletter av olika slag, små frimärkesliknande pappersbitar med bilder på, kan vara LSD.
Om du som förälder märker att din son/dotter börjar få telefonsamtal, kanske på märkliga tider, och av personer som du inte känner igen och som inte säger sina namn när de ringer, kan det vara ett tecken på ett missbruk.
”Kampanjen Ett Narkotikafritt Sverige 2000 (ENS 2000) har verkat sedan 1989 med målsättning att varje skola alltid ska ha tillgång till professionell och aktuell information om droger/missbruk och
åtgärdsprogram. Kampanjen tillhandahåller därför informationsmaterial och seminarier, helt kostnadsfritt, till samtliga mellan-, högstadie-, och gymnasieskolor i landet.”